By Neal Taparia - Published: 07/23/2026
Spindelharpan och Klassisk patiens delar några grundläggande likheter, som att du bara spelar med uppvända kort och flyttar kort från tablå till grundhögarna. Samtidigt finns det flera viktiga skillnader, till exempel hur talongen används och vilka regler som gäller för hur sekvenser byggs.
Båda spelen bjuder på roliga och unika utmaningar. Genom att lära dig reglerna och strategierna blir det lättare att bemästra båda och höja din vinstfrekvens. Använd det här inlägget för att lära dig allt om vart och ett, och spela sedan Spindelharpan eller Klassisk patiens gratis på Solitaired.com.
Diagrammet nedan ger en snabb översikt över de viktigaste skillnaderna mellan Spindelharpan och Kungen patiens.
Målet i båda spelen är att flytta alla kort till grundhögarna. Antalet grundhögar och hur du flyttar kort till dem skiljer sig dock åt.
Eftersom Spindelharpan använder 104 kort måste du färdigställa åtta grundhögar. Vanlig patiens använder bara 52 kort och har därför fyra grundhögar.
I Spindelharpan bygger du sekvenser i samma färg i fallande ordning från kung till ess i tablå och flyttar de färdiga sekvenserna till grundhögarna.
I Kungen patiens flyttar du enskilda kort till var och en av grundhögarna efter färg, i stigande ordning från ess till kung. Därför behöver du bygga sekvenser i tablå för att vända fram dolda kort och sedan flytta upp enskilda kort till grundhögarna.
Antalet kort som används påverkar hur svårt spelet är. Ju fler kort det finns, desto fler kort måste du vända fram och lägga i sekvens.
I Spindelharpan använder du 104 kort, och hur många färger du spelar med beror på vilken version du väljer. I Spindelharpan med 1 färg använder du 104 kort i samma färg. Om du spelar Spindelharpan med 2 färger spelar du med fyra uppsättningar av två olika färger, vilket blir 52 kort av varje färg. Slutligen använder Spindelharpan med 4 färger två uppsättningar av varje färg, alltså 26 kort av var och en av de fyra färgerna.
Med vanliga spelkort skulle du behöva åtta kortlekar, fyra kortlekar respektive två kortlekar. Du kan dock spela varje version med två kortlekar om du använder fantasin. I 1 färg spelar du alla kort som om de vore i samma färg. I 2 färger kategoriserar du korten efter färg (hjärter och ruter, spader och klöver). Och i 4 färger spelar du med varje enskild färg.
Patiens är mycket enklare när det gäller vilka kortlekar som används. En standardkortlek med 52 spelkort används för att lägga upp spelet, men jokrarna tas bort.
Beroende på patiensvariant och svårighetsgrad kan antalet färger du spelar med variera.
I Spindelharpan kan du välja hur många färger du spelar med. Om du spelar med en färg är alla kort i samma färg, vilket är enklast. Att spela med två färger ökar utmaningen, och den svåraste versionen spelar du genom att använda alla fyra färger. Oavsett version är antalet kort alltid 104.
Å andra sidan spelas patiens alltid med fyra färger.
Även om du kan bygga antingen sekvenser i samma färg eller blandade sekvenser i Spindelharpan med 2 färger och 4 färger, kan du bara flytta sekvenser i samma färg till grundhögarna. Därför behöver du, när du spelar Spindelharpan-versioner med fler än en färg, prioritera sekvenser i samma färg.
Tablå-uppställningen i Spindelharpan skiljer sig en hel del från patiens. De flesta grundläggande elementen är dock desamma, förutom slänghögen. Patiens har en, men Spindelharpan har ingen.

Här är den grundläggande uppställningen för Spindelharpan:
Så här lägger du upp patiens:
Med fler kolumner och fler kort i Spindelharpan kan du göra fler drag, men det innebär också att du har betydligt fler kort att vända fram, lägga i sekvens och sedan flytta till grundhögarna. I patiens har du slänghögen, vilket ger dig ett uppvänt kort att spela med. Att inte ha en slänghög i Spindelharpan innebär att du behöver vara extra uppmärksam på hur du spelar för att undvika att fastna i tablå.
Det finns åtta grundhögar i Spindelharpan och fyra grundhögar i patiens. Anledningen till att antalet grundhögar fördubblas är att Spindelharpan har dubbelt så många kort.
Oavsett vilken version av Spindelharpan du spelar har du fortfarande åtta grundhögar. De sorteras alltid efter färg och byggs i fallande ordning från kung till ess.
I patiens använder du fyra grundhögar. Precis som i Spindelharpan är de organiserade efter färg, men de byggs i stigande ordning från ess till kung.
Eftersom antalet högar motsvarar antalet kort du använder skiljer sig inte strategin för att lägga kort i sekvens särskilt mycket. Men eftersom du hanterar dubbelt så många kort i Spindelharpan behöver du göra dubbelt så mycket arbete och fylla dubbelt så många grundhögar.
Den största skillnaden mellan Spindelharpan och vanlig patiens är hur du bygger och flyttar sekvenser.

För att bäst förstå hur man spelar Spindelharpan behöver du veta hur sekvenser byggs. Du måste bygga färdiga sekvenser innan de kan flyttas till grundhögarna. Sekvenser måste byggas i fallande ordning. Du kan bygga blandade sekvenser eller sekvenser i samma färg. Du kan dock bara flytta sekvenser i samma färg upp till grundhögarna.
Den viktigaste skillnaden mellan hur man spelar patiens och Spindelharpan är att du i patiens bygger sekvenser med växlande färg, men flyttar ett kort till grundhögen i taget. Till exempel kan en knekt i spader läggas på en dam i ruter, men du flyttar bara ett av dessa kort i taget till deras grundhögar.
När du spelar patiens vill du bygga så många blandade sekvenser som möjligt för att vända fram nedvända kort och flytta kort till grundhögarna. I Spindelharpan bör du däremot begränsa antalet blandade sekvenser du skapar, eftersom du bara kan flytta färdiga sekvenser i samma färg till grundhögarna.
I båda dessa patiensvarianter är målet att flytta alla kort från tablå till grundhögarna. Spelen skiljer sig dock åt en hel del i hur högarna färdigställs.

För att flytta kort i Spindelharpan måste du färdigställa en sekvens i samma färg som går i fallande ordning i tablå innan den kan flyttas till en grundhög.
När du spelar patiens flyttar du ett kort i taget till respektive grundhög. Dessa högar byggs i stigande ordning från ess till kung efter färg. Så länge kortet du vill flytta är uppvänt kan det flyttas upp till högen.
Att flytta enskilda kort i patiens gör att du kan vända fram nedvända kort eller göra andra kort i sekvenserna tillgängliga så att de kan flyttas till grundhögarna. Du behöver dock tänka strategiskt kring hur många kort du flyttar till högarna, eftersom du kan ta bort användbara kort du behöver för att bygga sekvenser i tablå om du flyttar upp för mycket av en färg. Detta fungerar annorlunda i Spindelharpan. Där behöver du fokusera på att bygga hela sekvenser så att du kan flytta dem till grundhögarna.
Talongen kan vara användbar eftersom den kan ge dig nya kort att spela. Men eftersom den fungerar så olika i varje spel hjälper det dig att undvika att blockera spelet om du vet hur du använder den på bästa sätt.

I Spindelharpan delar du ut ett uppvänt kort längst ned i varje kolumn när du använder talongen. Det innebär att du kan blockera användbara kort och sekvenser som du redan har byggt. Innan du använder talongen måste du också se till att varje kolumn innehåller minst ett kort, vilket betyder att du måste fylla en tom kolumn som du kanske medvetet har hållit tom. Eftersom talongen bara har 50 kort kan du bara använda den fem gånger.
När du spelar patiens kan du vända upp ett kort eller tre kort från talongen till slänghögen, beroende på vilken version du spelar. Du kan bara använda det översta uppvända kortet, men du kan fortsätta att gå igenom talongen tills du har spelat alla kort från den.
Du kan gå igenom talongen hur många gånger du vill i patiens, men i Spindelharpan kan du bara använda den fem gånger. Så även om du kan använda talongen fritt i Klassisk patiens bör den vara en sista utväg i Spindelharpan, eftersom du riskerar att blockera ett kort du behöver eller att helt enkelt få slut på utdelningar från talongen.
Tomma kolumner ger dig mer utrymme att spela kort, men Klassisk patiens begränsar dina drag när det gäller tomma kolumner.

I Spindelharpan kan du flytta vilket kort som helst, eller en sekvens av kort i samma färg, till en tom kolumn. Det är hjälpsamt om du har en sekvens som blockerar ett kort du behöver. Tomma kolumner kan också hjälpa dig att lösa upp blandade sekvenser och fungera som en tillfällig plats för att bygga sekvenser.
I patiens kan du bara placera en kung i en tom kolumn. Det betyder att bara fyra kort (var och en av de fyra kungarna) kan placeras i en kolumn som du tömmer.
Eftersom du bara kan flytta en kung till en tom kolumn i patiens bör du inte lägga för mycket fokus på att tömma kolumner om du inte behöver använda korten eller vända fram kort. Tomma kolumner i Spindelharpan ger däremot en extra plats att spela på. Du kan också öka antalet möjliga framtida drag genom att placera ett högt kort i den tomma kolumnen.
Om du kan spela patiens kan du öka utmaningen med Spindelharpan, som vanligtvis är svårare. Samtidigt har varje typ av patiens versioner som varierar i svårighetsgrad.
Du spelar med två kortlekar i Spindelharpan, så du har fler kort att vända fram och flytta till grundhögarna, vilket gör spelet svårare. Du kan göra det ännu svårare genom att lägga till fler färger. Ju fler färger du spelar med, desto svårare blir Spindelharpan.
Patiens har färre kort att vända fram och flytta till grundhögarna och anses därför vara enklare än Spindelharpan. Du kan göra spelet svårare genom att spela Patiens 3 kort i stället för Patiens 1 kort. I 3 kort vänder du upp tre kort från talongen och spelar det översta. Det är svårare eftersom du har två kort under som du inte kan spela förrän du har frigjort det översta kortet.
Både Spindelharpan och patiens har olika versioner som ökar utmaningen.
Spindelharpan har tre versioner: 1 färg, 2 färger eller 4 färger. Som namnet antyder spelar du med bara en färg i Spindelharpan med 1 färg, vilket är enklast. Utmaningen ökar när du lägger till fler färger. I Spindelharpan med 2 färger spelar du en version med medelsvår svårighetsgrad, med två färger att ordna och lägga i sekvens. Med 4 färger spelar du med fyra olika färger, vilket är den svåraste versionen.
Patiens har två versioner: 1 kort eller 3 kort. Siffrorna beskriver hur många kort du vänder upp när du använder talongen. Eftersom 1 kort låter dig använda ett kort från talongen i taget anses det vara enklare, eftersom du kan vända fram och spela varje kort i talongen. 3 kort låter dig däremot bara vända upp tre kort åt gången, och du kan bara nå de dolda korten genom att spela det översta kortet.
Om du vill se skillnaderna mellan Patiens och Spindelharpan själv kan du prova att spela gratis utan nedladdningar på Solitaired.com. Du hittar många andra populära enspelarspel som FreeCell och Pyramid, och du kan spela dem alla gratis utan att behöva skapa ett konto.

Sign in to Solitaired.com with Facebook
Sign in to appear on the leaderboard and save your stats!